Vem var Gabriel Aspegren?

Gabriel Aspegren föddes 9.12.1708 i Kristinestad. Hans mor var kaplansdottern Margareta Bachster och fadern, Anders Aspegren var pedagog och kaplan. Under stora ofreden flydde familjen undan, kriget till Sverige 1713. Livet under flyktingtiden var fattigt och besvärligt. Efter fredsslutet återvände familjen 1722 till Kristinestad. Aspegren började sin skolgång i Kristinestads pedagogi och Björneborgs trivialskola, blev student och fortsatte med teologistudier vid Akademin i Åbo 1730. På grund av sin fattigdom hade han endast råd att studera en termin. Han arbetade sedan som informator i Kimito och Vasa.

Gabriel Aspegren fick en ny möjlighet att fortsätta sina studier när handelsmannen Hans Berg från Kristinestad lovade bekosta hans studier mot löfte att han senare skulle gifta sig med Bergs systerdotter. Aspegren inledde sina studier vid Uppsala universitet 1733 och blev magister 1737. Han återkom till Finland och fick tjänst som docent i historia och filosofi vid Akademin i Åbo 1740. Han vigdes till präst samma år och blev förordnad till lärare vid Vasa trivialskola där han arbetade 1740 - 1754, först som lärare och senare som vicerektor och rektor. Aspegren blev utnämnd till kyrkoherde i Pedersöre och Jakobstad 1754, fick prosttiteln 1764 och blev kontraktprost 1768.

Aspegren höll sitt löfte till handelsman Berg och gifte sig med Bergs systerdotter Magdalena Uddman 1740. Hans hustru dog dock kort efter flyttningen till Pedersöre varefter han gifte om sig med änkefru Sara Forbus. Aspegren hade tolv barn varav tre söner och två döttrar levde vid hans död 1784.

Rosenlund och Aspegrens trädgård

Uppvuxen i nyttans tidevarvs anda var Aspegren en ivrig anhängare av de nya idéerna att utveckla jord- och trädgårdsbruket . Han fick 1755 rätt att bruka Rosenlund, en stenig skogsbacke med karg och sumpig mark. Skogen röjdes, stenar bröts och redan 1757 blev en del av mangården inflyttningsklar. Den lilla trädgården med två terasser och stenmurar söder om mangården anlades 1758. Den stora trädgården öster om mangården byggdes 1760-1768. Stenladugården blev färdig 1776 och var på sin tid en av de ståtligaste i Finland.

Beskrivning av de viktigaste byggnaderna:

Prästgården

Gabriel Aspegren lät bygga karaktärsbyggnaden i två olika etapper, halva byggnaden uppfördes 1757-58 och den andra halvan under 1760-talet. Huset påminde om tidens översteboställen både i ifråga om mått och rumsindelning. Under huset fanns 3 källare av gråsten och tegel. Redan 1798 påbörjade Aspegrens efterträdare prosten Brunnius uppförandet av en ny mangårdsbyggnad ovanpå den gamla källarvåningen, vilken är intakt ännu efter 250 år.Prästgården har varit bebodd av Pedersöre församlings kyrkoherdar in på 1990-talet. I dag hyser byggnaden kapell, festsal, arbetsrum och pastorskansli för Pedersöre församling.

Stenladugården

Pedersörenejdens hembygdsmuseum är inrymt i stenladugården vid Rosenlund prästgård. Ladugården i två våningar uppfördes huvudsakligast på 1770-talet. Gabriel Aspegren lät påbörja byggandet av stenladugården i slutet av 1750-talet. Byggnaden var en av landets ståtligaste fähus med gödselkällare, foderkök och -vind, fårhus, lada, ladugård och stall. Aspegren arbetade aktivt för ett effektivare lantbruk. Detta tog sig uttryck bl.a. genom att ladugården fick en brunn, varifrån vattnet längs rännor leddes till djurbåsen. På 1950-talet inleddes renoveringen av byggnaden till museum. Hela området kring prästgården och museet är kulturhistoriskt värdefullt. Museiverket har fredat hela området och begränsat användningen av byggnaderna.

Museisamlingarna

Alla föremål i bygdemuseet kommer från Pedersörenejden. I stenladugården hittar besökaren bl.a. jord-och skogsbruksredskap, timmermansverktyg och skomakarverktyg. I museet finns också en plåtslagarverkstad från början av 1900-talet. En utställning av allmogemöbler finns i stallet. I drängstugan från 1790-talet visas textilutställningar. På det gamla loftets övre våning finns en pigkammare med tillhörande textiler.

Museet är öppet juli månad ti-lö kl 12-16 och sö 12-15. Övriga tider enligt överenskommelse tel 050 378 42 42 eller 050 527 49 55.

Orangeriet

Orangeriet är återuppbyggt enligt modell av Gabriel Aspegrens Orangeri. Byggnaden är placerad mot norra muren i Stora trädgården. Framsidan är försedd med stora spröjsade fönster, vilka tar in solens värme även under vintermånaderna. För uppvärmning finns en murad spis. I Orangeriet förvarade Aspegren växter såsom bl.a. citrus, lager och myrten, vilka behöver skydd under kalla perioder. På övre våningen finns idag Café Örtagården, ett utrymme som tidigare användes som torkutrymme för växter. Trädgårdsboden med utställningsutrymme finns idag inrymt i nedre delen av Orangeriet. Drefgraven är ihopbyggd med orangeriets västra gavel.
Drefgraven är en torr plats på sandgrund, utgrävd till 18 alnars längd och 8 alnars bredd samt 6 kvarter djupt under marknivå (En aln = 60 cm, ett kvarter = 15 cm). Väggarna upp till marknivå består av den ursprungliga naturstensättningen, som är helt synlig och välbevarad. Väggen mot söder är försedd med fönster och fönsterluckor. I utrymmet kan rotfrukter förvaras.

Lusthuset

En naturlig byggnad i en trädgård är lusthuset. Det visste också Aspegren. Han lät uppföra ett tolvkantigt lusthus med 8 fönster och 4 dörrar. Platsen är i mittpunkten av Stora trädgården. Lusthuset har idag säkert samma uppgift som under Aspegrens tid. Huset är dekorativt, en plats för vila eller en pratstund med någon vän samt en utsiktsplats över den vackra omgivningen. Intressanta installationer har också sin plats i lusthuset.

Trädgården på Aspegrens tid

Aspegrens trädgård var en nyttoträdgård. Den var terrasserad och indelad symmetriskt i kvarter. Mitt i trädgården stod ett tolvkantigt lusthus, och i nordöstra delen fanns två ruddammar och ett orangeri med ‘drefgraf’. Aspegren odlade mest nyttoväxter, både örter och köksväxter. Hans stora intresse var fruktträd, speciellt äppelträd, vilka han införde till trakten. Även potatisen införde han till trakten. Andra odlade växter i trädgården var t.ex. vinbärsbuskar, syren, hägg, lind, rönn och tobak. Söder om trädgården fanns en humlegård och kålgård.

Trädgården efter Aspegrens tid

Efter Aspegrens tid har trädgårdens vegetation förändrats och odlingarnas omfattning minskat, men i stort har trädgården med omgivning bevarats. Stenmurarna, portbyggnaden och dammarna finns ännu bevarade. Aspegrens tankar och syfte med den enastående trädgården och byggnaderna har inte delats av hans efterträdare. På 1960-talet röjdes stora trädgården, bl.a. fördes jordmassor bort, vilket har gjort det svårare att genom jordprov utforska vilka växter som odlades i trädgården. Men förteckningar och ritningar finns välbevarade.

Rekonstruktion

Sedan 1980-talet har tankar och diskussioner förts om trädgårdens historia och eventuell återuppbyggnad. År 2001 påbörjades ett projekt, vars målsättning var att rusta upp Rosenlunds prästgårdsområde samt återställa Aspegrens båda trädgårdar i hans anda, dels till en nyttoträdgård med för 1700-talet tidstypiska växter och dels till en trädgård för dagens upplysningsverksamhet. Viktiga dokument har varit gamla syneprotokoll och originalritningarna över Rosenlundsbacken och själva trädgården. Avritningarna är detaljerade och beskriver exakt hur området med byggnader och odlingar tedde sig år 1777. Arkeologiska utgrävningar som utfördes år 2000 och 2001 befäste ritningarnas exakthet. Många element är också välbevarade, byggnader, murar, dammar, trädgårdsport, gångdragningar m.m. Projektet är nu slutfört. Lusthuset och orangeriet har återbyggts. En levande trädgård med omgivning har återuppstått med verksamhet för såväl ung som gammal.

Museet Öppet 25.5 -27.8.2010 tisdag - lördagar 11-17 Övriga tider enligt överenskommelse tel. 050 378 42 42 eller 050 527 49 55